Tre favoritskivor
Här kommer några rader om tre av mina favoritskivor. Att välja ut endast tre favoriter är en ganska svår utmaning, eftersom jag helst vill hävda att alla skivor som jag tycker om och lyssnar mycket på är mina favoriter. Men – nedanstående tre är iallafall sådana som är viktiga för mig och som på många olika sätt haft en positiv inverkan på mitt liv och på mig som person.
Kultiration – Grogrund – 2005

Kultiration är för mig essensen av vad reggae betyder, är, eller kan vara. Baktakt med influenser från folkmusiken och jazzen. Marcus Bergs röst och de insiktsfulla texterna. Det var genom detta Göteborgsbaserade band som jag första gången kom i kontakt med reggae på riktigt och det skänker jag mina varmaste tack för. För mig innebär Kultiration inte enbart en stunds avkoppling och underhållning, utan något mycket mer än så – de är mitt livsackompanjemang. Deras musik förmedlar sådant som jag anser är bland det viktigaste i livet – kärlek, respekt, harmoni; som många i dagens moderna, kommersialiserade och på många sätt onaturliga samhälle, glömmer bort.
Kultiration blandar olika intryck, bland annat har den yogiska traditionen en central plats i deras musik – något som märks inte minst på deras senaste, självbetitlade skiva från 2009 som har många inslag av det fornindiska språket sanskrit. Grogrund är det mest sammansatta av deras album, både vad gäller instrument och sång. Här finns en röd tråd, lyssna efter den. Mina favoritspår på skivan är Sadhu och Melomel – den sistnämnda med dessa textrader: Utan nycklar, ingen plånbok att stoppa pengar i / Utan klocka, så jag har ingen tid att (more…)